
Min Rättviksdräkt
Jag har hållit reda på folkdräkterna i SWEA SF sedan Siv Richards och jag tog över medlemskapet 2003. Till årsmötet 2019 rapporterades 99 dräkter från 19 landskap av 25, inklusive 19 Sverigedräkter och en husmorsdräkt. 2019 uppdaterades Internationella SWEAs ansökningsblankett och frågan ’Har folkdräkt: (landskap/socken eller härad)?’ togs bort och SWEA SFs dräktlista blev ’obsolete’.
Jag har själv burit fyra Rättviksdräkter, varav jag har ägt tre. Jag har brukat min dräkt i många olika sammanhang, till högtid som till vardags. Dräkten har varit en viktig del av mitt liv.
Min 7-årsdag 1946. Kompisarna Pia, Monika och Ulla kom dräktklädda.
Min 9-årsdag 1948.
Jag fick min första dräkt, en flickdräkt, till min 9-årsdag 1948. Till min konfirmation 1954 syddes en vuxendräkt till mig av en dräktsömmerska i Rättvik. Någon gång i medelåldern skaffade jag en ny kjol, snörvil (liv) och överdel (blus), då jag hade vuxit på bredden och modet hade ändrats till längre kjol.
Konfirmation 1954. Tre av flickorna på bilden är också med på kortet från min 7-årsdag.
Jag begravde min mor Karin 1998 i en lånad Rättviks sorgdräkt.
Åren 1961 – 1963 sommarjobbade jag som engelsktalande bussguide för Wasatrafik i Rättvik, iklädd dräkt, fräsch och nystruken varje morgon, ibland med mamma Karins hjälp. Det blev många rundor Siljan Runt i dräkten. Jag arbetade också som kryssningsvärdinna på Gustav Wasa, en kväll i veckan under flera år.
Barndop i Ingas Stuga, Rättvik 1975. Mamma Monika i Leksandsdräkt, min gudson Mats döptes.
Min bror Lars, pappa till Mats, i lånad Leksands mansdräkt. (Alla var dräktklädda utom prästen, farmor och mormor, vill jag minnas…)
Tidigt 90-tal – jag blev SWEA SF-medlem 1987.
Sent 90-tal – Ulla Gee lånade min dräkt till julmarknadens hantverksbord.
Rättviks kyrka, sent 90-tal. Tre kullor… Martha Ulanowsky, Svärdsjödräkt, Inger Skogström, Bodadräkt, Anita B, Rättviksdräkt.
Ingrid Wiberg, som har bidragit med flera delar till min dräkt.
Jag tog med mig dräkten när jag kom till USA för andra gången 1965 och har använt dräkten här från och till.
År 2019 packade jag ner alla delarna och tog med dräkten hem till Rättvik. Dräkten gavs till en ung flicka, Irma, 14 år, min mamma Karins allra bästa vän Ingrid Wibergs barnbarnsbarn. Ingrid hade bidragit med flera handsydda delar till min dräkt. Barnbarnsbarnet Irma är en värdig mottagare av min dräkt.
Ingrids barnbarnsbarn Irma, 14 år, övertog min dräkt 2019.
Det är en stor lättnad och välsignelse att veta att min dräkt har hittat hem och är i goda händer.
Anita B.
Tillägnad Anita Benson med tack för fint guideskap. Jungfrun (min stjärnbild) svensk sten och venezian smalto. Konstnär: Akke Hugh Malmeström/63
Innehåll och text: Anita Benson och Cecilia Mases










